Hoppa till huvudinnehåll

Sammanfattning av regionala dialoger 2022

Under vintern och våren 2022 genomförde kulturförvaltningen för fjärde året i rad formaliserade dialoger med det regionala kulturlivet. Här följer en sammanfattning av innehållet i dialogerna. 

Syftet med de regionala dialogerna är att stämma av utvecklingen inom kulturnämndens ansvarsområden – konst, kultur, folkbildning och föreningsliv – med särskild utgångspunkt i Kulturstrategi för Stockholmsregionen, del av RUFS 2050.

De utpekade dialogparterna är länets kommunala kultur- och fritidschefer, regionala centrumbildningar, Klys medlemsförbund och medlemmar i Ideell kulturallians, region Stockholm.

Nedan följer en kortare sammanfattning av 2022 års möten. Hela analysen och sammanfattningen finns på sidan om dialogmöten.

 

Dialoger med kommunala kultur- och fritidschefer

De kommunala kultur- och fritidscheferna vittnade i dialogmötena om att de kommunala verksamheterna kommit i gång bra igen efter pandemin och att man arbetade för att få en bild av hur det ”nya normala” beteendet inom kultur- och fritidsområdet ser ut bland medborgarna efter pandemin.

2022 var ett valår med många vallöften och uppdrag att avsluta under våren och nya kortare satsningar, vilket leder både till ökad finansiering och arbetsbelastning inom den egna förvaltningen.

Cheferna ser en ökad trend mot att kultur- och fritidsnämnderna i ökad grad ges i uppdrag att bidra till kommunernas samlade arbete för att lösa samhällsutmaningar som ökad trygghet, motverka ungas alkohol- och droganvändning eller verksamhet för äldre.

 

Dialoger med det fria kulturlivets parter

I de tre olika mötena med det fria kulturlivets dialogparter framträder bilden av ett regionalt kulturliv som sakta återstartar, men som är mycket sargat av pandemins effekter och försöker återfå sin publik.

Flera representanter vittnar om en köbildning av tidigare planerade kulturproduktioner som väntar på att möta en publik, vilket också leder till få beställningar av nya verk och därmed försörjningssvårigheter för kulturskapare.

Digitaliseringen skapar nya möjligheter att producera och distribuera kultur men bidrar också till utmaningar för kulturskapares möjligheter till försörjning och ett hållbart yrkesliv. För mycket av intäkterna fastnar hos de tekniska plattformarna och andra mellanhänder.

Den ryska invasionen av Ukraina präglade också dialogmötena med det fria kulturlivet. Ett antal representanter hade under våren redan inlett insatser för att ta emot flyende konstnärer från Ukraina och andra närliggande drabbade länder.

I dialogmötet med Ideell kulturallians lyfte flera medlemmar fram sin betydelse för kulturutbud och -aktiviteter i regionens kranskommuner, förorter och landsbygd och pekar på vikten av långsiktiga bidrag, också för att snabbt kunna ställa om och möta kriser.

Representanter för studieförbund påminner i sammanhang att flera kommuner i regionen har slutat stödja dess verksamhet. Flera medlemmar vittnar om ett tydligt utvecklingsarbete med digitalisering under pandemin men påpekar också att det fortfarande råder ett visst digitalt utanförskap.

 

Kulturförvaltningens konstateranden

I sin analys av årets genomförda dialoger konstaterar kulturförvaltningen bland annat att:

  • Effekterna av pandemin på det regionala kulturlivet är stora, svåra att överblicka för tillfället och behöver bevakas fortsatt. Samtidigt finns också positiva tecken som ökad digitalisering, stärkt publikarbete och att kultur- och fritidsfrågorna har fått en ökad status på den allmänpolitiska dagordningen

  • Trenden med nya och breddade uppdrag bland de kommunala kultur- och fritidsnämnderna följer en allmänpolitisk utveckling, är generellt positiva men måste följas noggrant så att inte den ordinarie verksamheten får stå tillbaka

  • Digitaliseringen är positiv, inte minst ur ett konsumentperspektiv, men innebär stora utmaningar både för kommunerna och kulturskaparna. Flera dialogparter efterlyser ett slags färdplan för digitaliseringen av kultur- och fritidsområdet och frågan om stärkt upphovsrätt förefaller vara en ödesfråga för hela kulturområdet. Region Stockholm har ingen egen rådighet över frågorna men kan bistå i att sprida kunskap på området och givetvis att själv agera föredömligt som organisation gällande upphovsrätten.

  • Kultur- och fritidsfrågornas del i den fortsatta stadsutvecklingen i regionen är en fortsatt viktig fråga. Behovet av att stärka kompetens inom och samverkan mellan kommunerna i frågorna är fortsatt stor och här kan Region Stockholm spela en viktig roll.

  • Det råder fortsatt brist på kulturlokaler i regionen. Det gäller såväl konstnärliga produktionsplatser, scener, möteslokaler och inspelningsplatser för film. Region Stockholm kan ha en viktig roll i att bevaka utvecklingen och stärka kunskapen och argumenten för att möjliggöra för kulturetableringar i hela regionen.

  • Utmaningen med minskade kommunala bidrag till folkbildningen i regionen fortsätter. Studieförbunden efterlyser bättre dialog med kommunerna och här ser kulturförvaltningen att främst Länsbildningsförbundet, som erhåller stöd av kulturnämnden, har en nyckelroll att spela. Förvaltningen ser även att den nyligen antagna ”Folkbildningsstrategi för Stockholmsregionen” kan visa vägen framåt.